måndag 13 februari 2017

Orkeslös = händelselöst

Det går en hel del tid mellan mina inlägg och det beror helt enkelt på att jag glömmer bort bloggen under åtskilliga dagar och för att ork saknas.

Jag borde ju ha all tid i världen att blogga, men jag känner mig helt orkeslös och därför händer det inte mycket alls under mina dagar. Trots det så tuffar tiden på rätt så snabbt?

Bildresultat för orkeslös

Jag borde fortfarande ge mig iväg till vårdcentralen och ta mina prover, men sanningen är den att jag inte orkar. Proverna ska tas fastande och då betyder det att jag borde ge mig iväg så fort jag vaknat. Ja, alla ni med fibro och kronisk värk vet ju precis hur kroppen fungerar när man väl lyckats ta sig över sängkanten.

Det räcker med att min lilla pälskling behöver ut så fort jag kommit igång lite grann. Älsklingen tar ut henne en gång på tidiga morgonen, så det är ju sällan någon panik, tack och lov.

IMG_1526

Sen ligger ju inte min VC jätte nära heller och då jag inte är bilburen så får man lov att gå eller åka buss. Till fots är det ca 800 meter. Inte jätte långt egentligen, men med en stel och värkande kropp där höfter och ländrygg är värst och när man dessutom måste vara fastande, då tar det emot.

Varje morgon skjuter jag på det till nästkommande dag… Ja, då kommer jag ju aldrig iväg och faktum är att jag mår bara sämre och sämre och jag är rätt övertygad om att det är mina järnvärden som spökar.

Det går inga bussar åt det hållet där min VC ligger, så om jag ska åka buss måste jag byta linje. Busshållplatsen ligger ca 200 meter på samma väg som man går till VC och den enda bussen som går där ifrån går ner mot stan. Det innebär ett bussbyte på vägen, till en buss som tar mig till VC. Det är krångligare och tar längre tid än att gå så det väljer jag bort.

karta

Jag har frågat min granne (hon som jag brukar vara hundvakt till ibland) om hon skulle kunna skjutsa mig någon morgon denna vecka och det skulle hon hjälpa mig med, så förhoppningsvis blir det av innan den här veckan är slut?

Eftersom jag inte har någon ork så händer det inte så mycket som är värt att skriva om. Under de senaste veckorna har min  yngsta dotter inte sovit hemma alls, utan har mer eller mindre flyttat in hos en kompis. Hon mår bättre än hon gjort på länge och jag hoppas hon snart kommer få något annat att göra eftersom hon hoppat av skolan.

Min äldsta dotter har varit mer flitig på att umgås med sin mamma den sista tiden. Hon har sovit här hemma en hel del då bussförbindelserna här passar bättre när hon jobbar, sen har hon även valt att stanna kvar bara för att hon har lust och det tycker jag om. Vi har ett speciellt band och gillar att umgås med varandra. Red heart

Äldsta sonen uppe i Luleå pratar jag med nästan dagligen numera. I lördags träffades han och hans fru för första gången på 5 veckor. Det är nu bestämt att de ska fortsätta att leva åtskilda, men det väljer att avvakta med att ta ut skilsmässa. Broken heart

Trots att de inte har några barn så väljer det att ge sig själva ett halvårs betänketid innan de skriver på några papper. Min son tycker självklart att detta är jätte jobbigt, men han hanterar det väldigt bra trots allt. Han tycker att det känns bättre nu när han vet vad som gäller och han behöver inte längre bygga några luftslott och hoppas på ett lyckligt slut.

Idag har solen skinit och det har varit en jätte fin dag, som gav hopp om en kommande vår. Tulpanerna på mitt köksbord är vackra och yngsta dottern hjälpte mig att dammsuga (solen har ju en förmåga att avslöja mer än man kanske önskar).

20170212_093826495_iOS

Städhjälpen och solen gav mig lite extra energi till att få upp en väggdekal i sovrummet, som har legat och skruttat ett tag. Jag är nöjd, men jag har en känsla av att min älskling inte kommer vara fullt lika förtjust? Vi får väl se om jag får ha den kvar eller om det är soporna som gäller?

FullSizeRender

Och så fick jag ju så passmycket solenergi, så att jag till sist fick ihop ett blogg inlägg också. Nu återstår bara en sväng ut med pälsklingen och fixa middagen, sen har jag gjort mitt för idag.

Ha det så bra tills vi hörs igen Red heart

Underskrift png

4 kommentarer:

  1. Förstår att det kan vara svårt att komma iväg till läkare så tidigt. Men det verkar som om du verkligen skulle kunna behöva det!
    Kul att dina döttrar mår bättre. Ja, din son har det ju inte så skoj just nu. Men han vet iaf åt vilket håll livet är på väg och kan planera efter det.
    Men det är väl klart att du ska få ha den fina väggdekalen uppe! Det är ju ditt hem också, och du är ju dessutom den som är hemma mest, och då är det extraviktigt att man trivs.
    Kram ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. På torsdag blir det VC och väggdekalen är kvar. Jag trodde älsklingen skulle oroa sig för tapeten, men det sa han inget om och ugglorna tyckte han var jätte fina så det blev ju bra 👍🏻😃
      Kram ❤️

      Radera
  2. Hej, saknar dig, men förstår att du inte är i form. Jag hoppas dock att trots vardagslivets krångligheter så är livet gott för dig, bättre än innan flytten. Men jag är inte så säker...är du lycklig, mår du så bra du kan? Känner en liten gnagande oro, men hoppas jag har fel. Sänder varma kramar och hälsningar från pört4et

    SvaraRadera
  3. Det är jättesvårt att blogga när man inte har nån ork, det är förståeligt. Då är det lika bra att vila från bloggen ett tag.

    Denna hemska fibromyalgi som drabbar så många är hemsk. Det verkar gå ner i åldrarna också. Jag har haft en utbrändhet och efter en sån blir man inte som förr och jag tror jag har lite fibro också för det stämmer på många punter när jag frågat en väninna om symptom. Det går lite upp och ner men ibland har jag så ont i huden och tål knappt kläderna på kroppen.

    Vad tråkigt att du också har detta ländryggselände som inte är nån höjdare. Jag trodde inte att man kunde ha sån obehaglig värk. När det är som värst så känns det som att man inte orkar. Jag skulle inte kunna leva utan icegelépåsar som tar ner inflammationen för tabletter enbart räcker inte helt. Om man inte tar dom starkaste men då blir jag helt utslagen och sover hela dagarna

    Så trist att du har så långt till Vårdcentralen. Jag har 5 minuters väg dit jag flyttat nu och det känns bra

    Härligt när man får band till sina barn. Jag har ju bara ett barn men han är ju medelålders ;) Hoppas det löser sig för din son.

    Det var en urgullig dekal med ugglorna

    Ha nu en fin söndagskväll
    kram från
    Malin

    SvaraRadera

Här är det Morsans regler som gäller. I kommentarsfältet råder nolltolerans mot otrevliga kommentarer, men alla andra tas med glädje och tacksamhet emot.
//Morsan ❤️